Torpinventering

Västra Husby socken och gårdar
Forskning om socknen, byarna och gårdarna i studiecirkelform.
Redovisning enligt nedan. Mycket är framtaget och vartefter som nytt material kommer fram så läggs det in här på hemsidan. Genom att trycka på länkarna nedan så kommer man vidare i de fall som material finns. Kolla gärna lite då och då. Aviseringar kommer ibland att göras på förstasidan om vad nytt som tillkommit. Har ni uppgifter, bilder eller annat material så är vi naturligtvis mycket intresserade och tacksamma att få ta del av detta. Åke
Västra Husby socken

Kanalen och Asplången
Gammalt kort på kyrkan

Sockenbeskrivning och historik	Begreppsförklaringar	Samfärdsel
Sockenkarta	Häradskarta 1650	Generalstabens karta
Ekonomisk karta	Landhöjningen	Reglering Husbyån
Kyrkor-Församlingar	Affärer	Hantverk
Sjukvård-Fattigvård	Företag	Föreningar
Skolor
Byar i V. Husby socken



Husby

Husby var från början en Husaby d.v.s. kronogods med en enda domän. Norrbo var också en del av den gamla kronodomänen med trolig funktion som boställe till konungens förvaltare eller bryte. Äldre kartor visar gårdarna som delar i en enda enhet. I jordeboken 1543 upptar Husby två hela frälse- och ett kronohemman. Husby som är byn runt kyrkan består idag av gårdarna Norrbo, Komministergården, Prästgården, Klockaregården och Norrbotorp samt torpen Nedra Berg och Luddingsholm. Ingen av jordbruksfastigheterna brukas idag av ägarna utan arrenderas ut. På Norrbos ägor är numera golfbana medan på övriga brukas jorden av lantbrukare från andra gårdar. Prästgården och Komministergården har nyare byggnader än på bilderna medan Klockargårdens byggnad är riven. Sockenmagasinet som fanns en gång flyttades bort så tidigt som början av förra seklet.
Husby omnämns i skrifter så tidigt som 1280. Curiam quandam osgocie dictam husby prope siluam dictam aspwid. Kyrkbyn Husby har gett namnet till socknen som i medeltid förekommit med kombinationen Aspvidh för att skilja från andra närliggande Husby. Socknen har från 1400- talet benämnts som Västra Husby. Namnet Husby kommer från Husaby, d.v.s. byn har varit ett kronogods med särskild funktion i den forntida centrala förvaltningen och senare avsöndrats i flera gårdar.
Prästgården	Komministergården	Klockaregården
Torpet Berg/Nedre Berg	Torpet Berg/Övre Berg	Luddingsholm
Norrbotorp	Norrbo	Snövelstorp
Gneckstad	Fattigstugan (Gamla Hemmet/Solliden)
Husby 7 (soldattorp)	Norrbo 8 (soldattorp)
Kartor. dokument Husby Norrbo 1 1650	Kartor- dokument Husby Norrbo 2 1650	Kartor- dokument Husby Prästgård 1650
Kartor- dokument Husby 1650	Kartor- dokument Husby 1707	Kartor- dokument Husby 1799
Kartor- dokument Husby 1862	Historik	Bilder

Hylinge

Hylinges huvudbyggnad Hylinge med omnejd
Hylinge nämns redan på 1300-talet med ”Isak i Hylinge” i skrift 1343. Under medeltiden ägdes gården av Askeby nunnekloster i Bankekinds härad och brukades av olika klosterbönder. Vid reformationstiden indrogs Hylinge av Gustav Vasa till Kronan och förblev så i över 100 år. På 1600-talet gjordes gården till säteri och under 1700-talet blev det ett fideikommiss och har varit det med ett avbrott fram till 1964. Namnet Hylinge lär komma från hul (hål) dvs en fördjupning, sänka i naturen.


Hylinge säteri	Broby	Hageby
Gädderstad	Dömestad	Kullerstad
Bryttsätter
Historik	Bilder	Originalhandlingar




Hälla

Flygfoto över Hälla by med Gästgivaregården längst bort.
I jordeboken 1543 upptar Hälla ett krono- och ett prästhemman samt två skatteutjordar. Hälla by ligger väster om Västra Husby samhälle och finns så tidigt som 1688 utmärkt på ”Samuel Melanders karta över alla städer och de största vägarna i hövdingadömet Östergötland”. Byn bestod av Östergården uppdelad på två skattegårdar (1/2 mantal vardera) och Västergården även kallad Gästgivargården (1 mantal), som då lydde under Burenskiöldska fideikommisset men friköptes 1931. Idag brukas Hälla by och dess tre gårdar fortfarande. Däremot har de torp, som en gång fanns under gårdarna avstyckats och sålts av. Spannmålsodling kvarstår men boskapsskötseln, innebärande mjölkkor, upphörde i slutet av 1960-talet. Alla tre gårdarna har sedan slutet av 1970-talet brukats gemensamt av endast en arrendator och gör så fortfarande.
Hälla omnämns i skrifter som Haellom så tidigt som 1373, 1415, 1441 och 1452. (Något av dessa kan vara Hälla i Mogata). Namnet är pluralis av häll som blir hälla. Byn ligger på berghällor.
Gästgivaregården	Östergården Första halvgården	Östergården Andra halvgården
Hällabrinken	Hällabacken	Johannisberg
Dalhem	Landsberg	Stafsätter
Stavlöten Hälla Soldattorp nr 10
Kartor. dokument Geometrisk mätning 1650	Kartor. dokument Storskifte 1777	Kartor. dokument Laga skifte 1834
Historik	Bilder	Originalhandlingar

Minsjö
(Bilder från byn in här)
I jordboken 1543 upptar Minsjö tre hela frälsehemman med anteckningen "fru Gunellas landbor" (drottning Gunilla Bielke). Säteri från slutet av 1600-talet.
Minsjö omnämns i skrifter redan 1382. Namnet Minsjö är svårt att härleda då det bedöms att från början utan tvivel vara ett sjönamn. Sjön Asplångens namn är mycket gammalt så den kan inte hetat så tidigare men en udde delar av sjön och mitt för Minsjö finns den mindre del och därav kan namnet ha uppkommit.(Mindre sjön)
Kulla	Nyttorp	Trädgårdstorpet
Hagtorpet	Grönlöten	Kammen
Brotorp
Kartor. dokument Geometrist mätning 1650	Historik	Bilder





Restad

I jordeboken 1543 upptar Restad två hela skattehemman.
Restad omnämns i skrift på 1400-talet som Redhestadium. Bynamnet kommer från det fornsvenska namnet Redhar och ändelsen stadher med betydelsen ställe.
Restad 1:2 m fl	Restad 1: 3 m fl, Ängbacken	Restad 1:9, Bäcken
Restad 1:10, Lilla Bäcken	Restad Västergård 2:4	Restad 2:5
Kartor. dokument Geometrist mätning 1650	Kartor. dokument Storskifte 1774	Kartor. dokument Laga skifte 1856
Historik- berättelser	Bilder

Ringeby

I jordeboken 1543 upptar Ringeby ett skatte-, ett krono-, och ett frälsehemman samt en kyrkoutjord.
Ringeby omnämns i skrift som "in Ringaby" 1349. Bynamnet härleder från fornsvenskan Ringer dvs ring, krets eller någon rundaktig formation i terrängen samt by i betydelsen gård.
Ringeby Storgård 1:1	Ringeby frälsegård 2:1, Kärret, Hylingegården	Ringeby frälsegård 3:1
Ringeby skattegård 4:1, Lillgården	Ringsborg 3:3	Ekhult
Pingatan	Sjödalen	Eneberga
Ljungstorp	Ringbyhagen	Ringtorp
Gustavsberg Soldatatorp nr 19
Kartor. dokument Geometrisk mätning 1650	Kartor. dokument Geometrisk mätning 1692	Kartor. dokument Storskifte 1773
Kartor. dokument Laga skifte 1857	Historik	Bilder

Rökstad


Rökstad 1916 Flygbild Rökstad omkring 1960
I jordeboken 1543 upptar Rökstad tre hela kronohemman under Julita kloster. Rökstad by bestod sedan i början 1700-talet av tre arrendegårdar som genom tiderna ömsom delats och lagts ihop för att på 1800-talet slutligen blivit en enda gård och friköpt från Hylinge säteri. Den återstående gården är nu även den delad så att utägorna har tillfallit Åby gård medan bostadshus och gårdstun såväl som knekttorpet är i särskilt ägo. Rökstad ligger strax norr om Storån (Husbyån) mellan Åby och Norrbotorp.
Rökstad omnämns i skrift som "i Rökstadium" på 1400-talet. (1414 och 1478). Bynamnets förled kan ha fler härledningar. Till exempel fornsvenska namnet Röker eller en upphöjning som används i åtskilliga ortsnamn. (Rök som stapel, trave, sädesskyl mm). Slutled stad som i ställe.
Rökstad by	Rökstad soldattorp

Kartor. dokument Geometrist mätning 1650	Kartor. dokument Geometrist mätning 1693	Kartor. dokument Storskifte 1703
Kartor. dokument Laga skifte 1 1824	Kartor. dokument Laga skifte 2 1824	Bilder
Historik
Tvärdala

I jordeboken 1543 upptar Tvärdala fyra hela frälse- och två kronohemman.
Tvärdala omnämns i skrift 1334 som "i vardalum" och namnet kommer med största sannorlikhet från en dal som ligger tvärs en annan större dal.
Tvärdala herrgård
Stora Hagen	Lilla Hagen	Nybygget
Stubbetorp	Trekanten	Jämmerbo
Korskullen	Sveden backstuga	Källtorp backstuga
Vita Kullen	Röda Kullen	Källtorp soldattorp 11
Rusthållet	Hagtorpet	Målhult
Berg	Fårdalen	Tvärdalatorpet


Kartor. dokument Storskifte 1 1796-98	Kartor. dokument Storskifte 2 1796-98	Historik
Bilder	Laga skifte 1838

Åby


Flygfoto över Åby
I jordeboken 1543 upptar Åby ett helt skattehemman och en kyrkoutjord.
Åby omnämns i skrift 1348 som "in Aby". Namnet är givet i förhållande till moderbyn och betyder "Gården vid ån"
Åby gård	Åby utjord, Klippan	Eklund (soldattorp)
Åby utjord, Grönlund	Ryttartorp 55
Kartor. dokument Geometrisk mätning1650	Kartor. dokument Storskifte 1786	Kartor. dokument Rågång 1835
Kartor. dokument Storskifte 1766	Historik	Bilder




Önstorp


I jordeboken 1543 upptar Önstorp ett krono- och ett skattehemman. Önstorp som by finns angiven i skattelängder från tidigt 1500-tal och i början på 1700-talet består byn av tvenne hemman samt en frälseutjord. Kring 1745 innefattar Önstorps by två skattegårdar, en frälseutjord och frälsegården, den s.k. Fjärdingsmannagården. I mitten av 1800-talet förvärvas de bägge skattegårdarna av samma köpare och blir en gård med två identiska man-gårdsbyggnader och Fjärdingsmannagården. På 1930-talet köper Aspvedens kommun mark av Önstorp till tomter utmed Östra Rydsvägen. I samband med att kommunen i slutet av 1960-talet köper upp största delen av Önstorps ägor till tomtmark upphör också gården att vara ett fungerande lantbruk. Tomtköpet var början till den utvidgning av byn som vi idag kan se resultatet av och där Önstorps mangårdsbyggnad fortfarande står kvar, nu på en vanlig hustomt .
Önstorp omnämns i skrift som Enztorp 1460. Namnet kommer från fornsvenska förnamnet Önd och så torp lika med nybygge.
Önstorp Skattegård 1	Önstorp Skattegård 2	Önstorp fjärdingsgård-Gustenhill
Önstorp utjord, Löth	Önstorpsberg torp	Petersberg/Önstorpsberg backstuga
Önstorp Skogstorp	Önstorp Sparrtorp
Kartor. dokument Geometrisk mätning1650	Kartor. dokument Geometrisk mätning1692	Kartor. dokument Karta Önstorp 1765
Kartor. dokument Storskifte 1766	Kartor. dokument Laga skifte 1829	Bilder
Historik